Michelle

Det började med att jag och Florina skulle ut och tölta (åka snowracer) bakom hästen, och allt började bra och vi hade superkul! Men sedan blev Ginger (min häst) rädd för något och vände och hoppade till samtidigt som Florina kom för närma ett träd och kunde inte styra så hon fastnade med snowracern i trädet som sedan släppte från trädet och slängdes fram bakom hästen vilket gjorde henne väldigt rädd och hon fick panik så jag ramlade av och hästen sprang iväg med pulka och linor efter sig , vilket är väldigt farligt. Först sprang hon hem men sedan vände hon för att linan hade fastnat runt hennes ben så hon var väldigt panikslagen. Hon sprang ut på vägen och vidare långt bort.. Jag efter och samtidigt ringde till mamma och sa till henne att komma med bilen för Ginger galopperade i full fart på vägen och jag hann ej med..

Efter en kort stund kunde jag varken se eller höra henne.. Jag letade efter spår och följde dem men vi hittade ingen häst. Spåren efter hästen hade försvunnit på ett ställe så vi visste inte riktigt vart hon sprungit. Jag var rädd för att hon skulle bli påkörd eller så kunde hon likaväl fast i taggtråd eller att linan varit snurrad runt hennes ben eller vad som helst. Vi fick "gissa" väg och när vi åkt ett tag på den vägen hittade vi spår igen och fortsatte. Vi fortsatte vääääääldigt långt innan vi hittade henne. Hon stod på en åker alldeles genomblöt av svett och pulsen gick i ett. Snowracern var intrasslad i taggtråd (se bild nedan).. Hästen hade massor av rimligt djupa rivsår och var även skinnflådd på insidan av låret (efter linan som skaft).. Men hästen hade änglavakt! Inte halt, inga skador eller sår på benen (endast ett litet på kronranden). Jag är så jävla glad över att det gick så bra som det gjorde! Hästen är jävligt seg och tålig så är inte säkert att hon skulle visa om hon har ont, men hon har ingen puls och är inte varm i benen vilket är positivt! När vi hittat henne tog vi av all utrustning och de andra åkte hem o hämtade transporten för det var lixom 5-6 kilometer bort... Vi hade ju inget täcke så jag tog av mig jackan och la på hennes länd/kors som det heter (uppe på rumpan där de helst inte får bli för kalla eller vad man ska säga). 

Tycker så sjukt synd om min ponny.. Kunde inte sova inatt och gick tom upp mitt i natten och hälsade på henne uppe i stallet för att se om hon mådde bra. Men är ändå glad över att det gick så bra som det gick. 


Snowracern: